PRESENTATION AV HILDING LINNQVIST

Nubisk by, 1968-69

Hilding Linnqvist 1881-1984


FÅR MAN MÅLA SÅ?

1900-talets första decennier hyllades Hilding Linnqvist i tidningarna för sitt fria uttryckssätt. Linnqvist umgicks i kretsarna runt Sjövillan på Smedsudden och var medlem i det konstnärsdrivna galleriet Färg och Form i Stockholm. Tillsammans med bland andra konstnären Axel Nilsson lämnade Linnqvist Konstakademien i protest 1912, då de ansåg att skolan hade en förlegad tecknings- och måleriundervisning. Linnqvists fria sätt att arbeta sporrades av de oskolade målarna som sålde sina verk på Hötorget och Ernst Josephson och Carl Fredrik Hills teckningar från sjukdomstiden. Han hade även litterära inspirationskällor såsom Carl Jonas Love Almqvists texter samt Erik Johan Stagnelius och Gustaf Frödings dikter. Linnqvist ville att stilen skulle växa fram ur motivet och inte styras av konventioner, vilket i sin tur gav intryck på andra, som Sven X:et lär ha uttryckt det: ”FÅR man måla så?”.

Vid 1940-talets början var Hilding Linnqvist en etablerad och renommerad konstnär. Han var dessutom åter på Konstakademin men nu som professor. Senare ger han ut boken Tankar om konst (1949) efter en serie föreläsningar om konst som han höll på Nationalmuseum. I boken kritiserar han tidens kommersialisering av konsten och marknadens insisterande att ständigt utropa morgondagens mästare. Han framhåller istället tidigare målares storhet i att följa sin egen väg, med exemplen Cézanne, Courbet, Delacroix och Tintoretto.

ATT LEVA MED KONSTEN

Hilding Linnqvist var en mycket produktiv konstnär. Man kan kanske säga att han levde med konsten. Vart han än gick hade han ett skissblock i fickan och i otaliga teckningar fångar han ögonblick från städers frambrytande industrialisering, kaféer och stadsliv, torg och gator samt landsbygdens landskap och natur. Många teckningar är förlagor till större målningar där han i minsta detalj noterar färg och skepnad intill de tecknade linjerna på pappret.

1950–talet kom att bli Hilding Linnqvists mest produktiva årtionde av stora uppdrag. I Sofia kyrka i Stockholm arbetade han med en väggmålning med scener ur Nya Testamentet. Han gjorde också entrén till den nyöppnade restaurang Solliden på Skansen och skildrade Stockholms ström i en stor målning till textilfirman Bendixs 100-årsjubileum. Senare skapade Linnqvist Fröding–mosaiken till Sundstagymnasiet i Karlstad med motiv från Gustaf Frödings diktsamlingar. Tekniken hämtade han från de italienska mosaikerna i Ravenna.

 

Den 31 maj 1955 skrev Hilding Linnqvist under ett kontrakt för ett nytt uppdrag. Kungliga Operan i Stockholm ville göra en nyuppsättning av den hyllade föreställningen Trollflöjten med kostym och scenografi ritad av Hilding Linnqvist. Linnqvist fick sex månader på sig att sammanställa materialet. Premiären var en festföreställning till minne av Mozart som på dagen föddes 200 år tidigare.

PÅ RESANDE FOT

Något som kännetecknar Hilding Linnqvist är hans vilja att se sig om i världen. Den första långresan till Nordafrika ägde rum vintern 1927, då Linnqvist under ett besök i Spanien beslöt sig för att ta steget över Medelhavet till Marocko. Till skillnad från flertalet konstnärskolleger stannade inte Hilding Linnqvist i kuststäderna utan utforskade områdena uppe i bergen och inåt landet och besökte platser som Fez, Meknés och Marrakesh. Minnena från återbesöket till Nordafrika i slutet av 1940-talet och vistelsen i Egypten, vävdes in i gobelängen Nubisk by (1965) som hänger i Sveriges Riksdag.

Även väggmålningen till Marabous chokladfabrik är sprungen ur intrycken som Hilding Linnqvist inhämtade under sitt resande. Tillsammans med konstnärsvännen Hugo Zuhr reser de till Grekland på en inspirationsresa. Hemkommen 1938, börjar Hilding Linnqvist omedelbart att arbeta på den monumentala fresken Komedi och idyll (1939) som skulle pryda Marabous personalmatsal, beställd av direktören Henning Throne-Holst. Det blå havet, de grekiska slätterna samt resterna från en antik amfiteater blir bakgrund för en italiensk Commedia dell’arte-grupp som framför en akt intill en festande publik med personer som Hilding Linnqvist träffade under sin Greklandsvistelse.

Linnqvist gifte sig 1949 med operasångerskan Märta Delin. Hans sista år delades mellan ateljéerna och parets lägenhet på Bellmansgatan, sommarhuset i Tällberg och vid Gardasjön i Italien. Under det sena 1960-talet lät Märta Delin bygga en ateljé till Hilding Linnqvist högst upp i den italienska villan i Gardone, belägen vid Gardasjön i norra Italien. Studierna från ateljén med naturstudier av den sydländska naturen visades strax därefter i en Färg och Form-utställning med titeln Ceder och Cyklamen på Konstnärshuset i Stockholm hösten 1968. Hilding Linnqvist arbetade in i det sista och dog 1984, 94 år gammal.

Niki Kralli Anell

Foto © Stiftelsen Hilding Linnqvist konst. Fotograf: Leif Mattsson